Framåt eftermiddagen under Textival 2010 samlades åhörare i Butik Kubik för att lyssna till Fabian Göranssons författarbikt.

Fabian Göranson, född 1978 i Stockholm, är en svensk serietecknare och förläggare. Hans serier har publicerats i tidningarna Galago, Ordfront magasin och Arbetaren. Han har också utkommit med boken Gaskriget, som är en personlig och politiskt färgad krönika över det tidiga 2000-talet. 2008 utkom hans andra bok Kirurgi som samlade hans serier sedan tio år tillbaka.
2006 startade Fabian Göranson Kolik förlag tillsammans med Marcus Nyblom. Där var han också redaktör för Drift av Liv Strömquist och Jan Bielecki. Under våren 2010 släpper han serieromanen Inferno, en remake av August Strindbergs klassiska roman i serieformat.

Fabian Göransson talade med sin alldeles färska serieroman Inferno som utgångspunkt. Han började med att berätta sin personliga bakgrund och berättade om då han bodde i Paris, där Strindbergs roman till stora delar utspelar sig. Han läste Inferno och blev betagen av språket. Han började då fundera på hur man kunde göra det till serieform. Som exempel tog han Strindbergs bildspråk, som när Strindberg inser att han inte har några pengar att bjuda en fröken på middag för. Den drabbande tanken blir i Göranssons serieformat en blixt ovanför huvudet. Det skulle dröja åtta år innan den kom ut i serieform, från den första tanken i Paris. Under tiden har Göransson hunnit göra mycket annat, men tanken har levt kvar.

Fabian Göransson högläste och visade bilder ur romanen, samt berättade historien kring Inferno. Han uppehöll sig också länge vid det tänkta genusperspektivet kring boken. Enligt honom är det en typisk ”manlig kris” som Strindberg går igenom, men då han sedan hamnar hos sin hustrus släktingar i Österrike möts han av ett misstänksamt matriarkat.

Många frågor kring såväl Strindberg, remake-formen som serietecknandet mötte sedan Göransson. Många skratt blev det också, som då han gjorde en lyckad parallell mellan Strindbergs storhetsvansinne och impulsivitet och Kalle Anka. Vi var många som gick därifrån med fördjupade tankar kring både serieformatet, klassiska romaner och Strindberg.

Annonser